alfredssons vardag

1.5 vecka har redan gått sedan jag kom hem från mitt livs mest spännande, roligaste, mest intressant och härligaste semesterresan. Karin och jag har de senaste åren gjort flera klockrena resor men att själva helhetsupplevelsen med Zanzibar placeras högst på listan över resmålen hittills kan knappast vara överraskande. För vilken vecka det var!

Upplevelsen började redan på vägen dit. Jag flög från Kastrup till Kairo, spenderade ett par timmar där och sprang på ett svenskt par i 60-årsåldern som var från Lund och även de skulle till Zanzibar. Från Kairo till Dar es Salaam i Tanzania gick allt fint, men där började kaoset.


Kastrup strax före avresan.

Jag hade ganska kort tid på mig att byta flyg till det som senare skulle sätta ner mig på Zanzibar. Det gjorde att det blev riktigt tajt när visum skulle fixas, de jobbade inte direkt snabbt på den allt annat än moderna flygplatsen och kön var lång. När jag till slut hade fått mitt visum var det inte så långt kvar innan nästa plan skulle gå. Med andra ord var det inte så muntert när jag fick se min väska vid bagagebandet. Den skulle nämligen ha gått hela vägen till Zanzibar, men någon på flygplatsen hade missat det och dumpat den.

Att checka in den på nytt var för sent, trots envisa försök, vilket innebar att jag missade mitt plan. Därmed började operation fixa ny flygbiljett. Bolaget jag skulle flyga med hade inget flyg förrän långt senare samma dag så att boka om var uteslutet. I stället fick jag jaga en ny biljett och en man som jobbade åt ett annat flygbolag hörde min diskussion med damen i Precission Airs biljettlucka, var på han direkt såg mig som en potential kund. Jag hade inte så mycket val utan hakade på, fick köpa en biljett för 75 dollar och blev lovad att komma med ett plan 09.00, det vill säga 1.5 timme efter vad som från början var spikat.

Nu blev dock inte så, utan strax efter kom en flygbolagsgubbe ut och frågade mig och en tjej till som satt där och väntade om vi skulle med planet vid 10.00. "Nej, vid nio skulle det gå", blev vårt svar men då fick vi veta att det hade blivit en timme försenat. Allt kändes lite halvt kaosartat och bolaget verkade inte direkt seriöst. Inte kändes det bättre när alla resenärer försvann med ett annat plan klockan 09.00, alla utom jag och två europeiska tjejer. Vi blev kvar och funderade på om det skulle gå något plan överhuvudtaget. Strax före tio hämtade de oss i alla fall, tog med oss ut till flygplanen och visade oss fram till ett litet propellerplan, avsett för sex personer.

Så där satt vi, jag och de två europeiska tjejerna, en man från flygbolaget och två piloter. Nästintill surrealistiskt var det och först undrade man ju vad det egentligen var frågan om, men när planet väl var i luften byttes tvivlen snarare mot glädje och fascination. För synen som man såg från planet var häftig och det var riktigt läckert när vi ganska lågt flög in över Zanzibar och man såg såväl en fantastisk miljö som lite hur folket levde. Så en upplevelse modell större blev flygturen i alla fall.


Inifrån propellerplanet som tog oss ut till Zanzibar.

Å andra sidan var jag glad att det blev ett "riktigt" plan som tog mig från ön vidare mot Nairobi när det väl var dags för hemresa en vecka senare...