Helgreflektioner och annat
Kan ju inte bara förtälja om en massa fotboll, även om det är en stor del av herr Alfredssons liv (varför skriver jag tredje person?). Därför blir det lite blandat kompott från de senaste dagarna.
Rykte 1: En hett rykte som började att florera under lördagskvällen var att den så mytomspunna och omtalade Klacken kommer att finnas på plats när nollningen avslutas med sittning på fredag i den här veckan. Klacken må ha varit illa omtyckt av vissa senast det begav sig, men uppgifterna om dess comeback möttes av många med försiktig optimism och förhoppningar.
Rykte 2: Tyvärr alla sittningsdeltagare, det verkar nu helt plötsligt som att Klackens medverkan på fredag är högst osannolik och troligen inte kommer att ske. Förstås känns det tungt för Klacken att göra en stor mängd människor besvikna. Men ett pressat tidsschema sägs göra en medverkan omöjlig.
Förövrigt ryktas det även att Martin Hansson (ja ni vet han som lekte domare i matchen mellan AIK och Hammarby igår) nyligen blev medlem i Firman. Samt att han mot löfte om att hans familj inte skulle röras lovade att hjälpa överskattade AIK i Solnaklubbens desperata försök att hamna på övre halvan i allsvenskan...
Eller så hade pajasen Hansson bara en etta på oddset, vad vet jag egentligen?
Någon bekräftelse på ovanstående rykten har heller ej gått att få...
. . . . . . .
Blev en bra lördag. Först segern mot GGIK, sen slöande och fotbollstittande med grabbgänget för att därefter i samma sällskap runda av kvällen borta vid Lilla Vall och högskolan där det var nollningsfestande. Ett riktigt gott gäng är vi och när vi väl festar tillsammans håller vi världsklass, utan tvekan :)
En ganska lugn kväll blev det men några groggar gjorde att vår form ändå var god och många skratt mynnade aftonen ut i. Bäst var nog vägen dit och hem, mycket upptåg och roliga samtalsämen då. Samt när Noa höll på att kasta en oöppnad ölburk rakt igenom Andys fönsterruta :)
. . . . . . .
Fick ett par funderingar när jag var ute och gick här i närheten av campus igår. På väg från affären gick jag förbi en gammal dam som gick och nynnade för sig själv. Hennes lugn och tillsynes avslappnade attityd, med nynnandet och den långsamma gången, fick mig att fundera på hur det vore att ha ett så lugnt liv. För även om jag inte stressar runt allt för mycket känns det som att det alltid är nåt. Är det inte fotbollsmatcher som förloras, feldömda straffar eller bortspelade tipspengar så är det skolarbete och Svenska Fans-jobb som ska göras, känslor som inte besvaras och en massa tankar som sällan lämnar en i fred.
Fundering nummer två dök upp några minuter senare. En liten flicka skulle ta sig över ett staket, inte allt för högt men högt nog för att utgöra ett ganska rejält hinder för henne. Alternativet var att gå 20 meter och gå runt det. Flickan var dock envis och tog sig till sist över. Då kom jag på ett uttryck som en klok tjej har myntat och som jag fastnade för. "Ta inte den kortaste vägen, ta den vackraste." Kanske ska man tänka så ibland även när det gäller svårpasserade vägar. Ta inte den enklaste vägen, utan den som innebär lite utmaning och som ger en stark känsla av tillfredsställelse när man har klarat sig fram till målet. Tänker man så blir det nog enklare att tackla motgångar.
. . . . . . .
Mycket funderande nu. Men ska avsluta på ett lite mindre seriöst sätt :)
Har nämligen en utmärkelse att dela ut: Veckans tröja
Och den går till tysken Wirtz för hans "Deutsche Meister 1993-tröja".
Klockren t-shirt som passar en tysk som honom.
Werder Bremen, Deutsche Meister 1993.
Rykte 1: En hett rykte som började att florera under lördagskvällen var att den så mytomspunna och omtalade Klacken kommer att finnas på plats när nollningen avslutas med sittning på fredag i den här veckan. Klacken må ha varit illa omtyckt av vissa senast det begav sig, men uppgifterna om dess comeback möttes av många med försiktig optimism och förhoppningar.
Rykte 2: Tyvärr alla sittningsdeltagare, det verkar nu helt plötsligt som att Klackens medverkan på fredag är högst osannolik och troligen inte kommer att ske. Förstås känns det tungt för Klacken att göra en stor mängd människor besvikna. Men ett pressat tidsschema sägs göra en medverkan omöjlig.
Förövrigt ryktas det även att Martin Hansson (ja ni vet han som lekte domare i matchen mellan AIK och Hammarby igår) nyligen blev medlem i Firman. Samt att han mot löfte om att hans familj inte skulle röras lovade att hjälpa överskattade AIK i Solnaklubbens desperata försök att hamna på övre halvan i allsvenskan...
Eller så hade pajasen Hansson bara en etta på oddset, vad vet jag egentligen?
Någon bekräftelse på ovanstående rykten har heller ej gått att få...
. . . . . . .
Blev en bra lördag. Först segern mot GGIK, sen slöande och fotbollstittande med grabbgänget för att därefter i samma sällskap runda av kvällen borta vid Lilla Vall och högskolan där det var nollningsfestande. Ett riktigt gott gäng är vi och när vi väl festar tillsammans håller vi världsklass, utan tvekan :)
En ganska lugn kväll blev det men några groggar gjorde att vår form ändå var god och många skratt mynnade aftonen ut i. Bäst var nog vägen dit och hem, mycket upptåg och roliga samtalsämen då. Samt när Noa höll på att kasta en oöppnad ölburk rakt igenom Andys fönsterruta :)
. . . . . . .
Fick ett par funderingar när jag var ute och gick här i närheten av campus igår. På väg från affären gick jag förbi en gammal dam som gick och nynnade för sig själv. Hennes lugn och tillsynes avslappnade attityd, med nynnandet och den långsamma gången, fick mig att fundera på hur det vore att ha ett så lugnt liv. För även om jag inte stressar runt allt för mycket känns det som att det alltid är nåt. Är det inte fotbollsmatcher som förloras, feldömda straffar eller bortspelade tipspengar så är det skolarbete och Svenska Fans-jobb som ska göras, känslor som inte besvaras och en massa tankar som sällan lämnar en i fred.
Fundering nummer två dök upp några minuter senare. En liten flicka skulle ta sig över ett staket, inte allt för högt men högt nog för att utgöra ett ganska rejält hinder för henne. Alternativet var att gå 20 meter och gå runt det. Flickan var dock envis och tog sig till sist över. Då kom jag på ett uttryck som en klok tjej har myntat och som jag fastnade för. "Ta inte den kortaste vägen, ta den vackraste." Kanske ska man tänka så ibland även när det gäller svårpasserade vägar. Ta inte den enklaste vägen, utan den som innebär lite utmaning och som ger en stark känsla av tillfredsställelse när man har klarat sig fram till målet. Tänker man så blir det nog enklare att tackla motgångar.
. . . . . . .
Mycket funderande nu. Men ska avsluta på ett lite mindre seriöst sätt :)
Har nämligen en utmärkelse att dela ut: Veckans tröja
Och den går till tysken Wirtz för hans "Deutsche Meister 1993-tröja".
Klockren t-shirt som passar en tysk som honom.
Werder Bremen, Deutsche Meister 1993.
Kommentarer
Postat av: Hanna
"Ta inte den kortaste vägen, ta den vackraste" - helt rätt!
Postat av: Affe
en klok tjej som sagt :)
Trackback
